Albion, Stenstorp, bildades år 1945
Idrottsintresset utvecklades starkt på den svenska landsbygden efter andra världskriget. Landet präglades av ekonomisk högkonjunktur, en snabbt sjunkande arbetslöshet och höjd levnadsstandard. Den inrikespolitiska scenen dominerades av socialdemokratins långa maktinnehav och offensiva välfärdspolitik. Ett stort antal socialpolitiska reformer genomfördes. Likaså ökade medborgarnas fritid genom lagstiftning om kortare arbetsveckor och förlängd semester. Det svenska samhället hade inträtt i ett nytt skede med tydliga spår i idrottsrörelsens utveckling. Under denna period bildades många idrottsföreningar på landsbygden. Så och på Falbygden där idrottsintresset spirade bland ungdomarna. I Stenstorp, beläget mellan Falköping och Skövde, bildades två Albionföreningar.
Den 6 september 1945 beslöts bilda en idrottsförening i Stenstorp med namnet IK Hermes som skulle utöva friidrott, skidor och orientering. Namnet var dock upptaget och blev i stället Idrottssällskapet Albion. Innan man fick avslag på namnet hann man dock deltaga i en orienteringstävling under det namnet.
Till föreningens ordförande valdes skolläraren i Segerstad, Evert Claesson. Han var mycket idrottsintresserad och initiativtagare till bildandet. Motivet var att bygdens ungdom, hans skolelever, skulle samlas till meningsfulla fritidsaktiviteter. De flesta som tävlade för föreningen var ungdomar från Segerstad, men även från tätorten Stenstorp.
År 1949 gick dock föreningen samman med Stenstorps IF som utövade fotboll. Samarbetet varade i fem år och föll på stridigheter kring idrottsplatsfrågan. Meningsskiljaktigheter som följde i flera år därefter. Därför bildade de individuella idrotterna återigen en ny Albionförening.
Idrottsklubben Albion bildades
IK Albion bildades den 14 mars 1954. Vid bildandet beslöts utöva idrotterna friidrott, skidor och orientering. Vid andra mötet tillkom även simning. Sedan tillkom även gymnastik.
Initiativtagare och klubbens förste ordförande var Stig Fredriksson som höll i klubban under de 25 första åren. Idealiteten var stor och verksamheten utvecklades starkt genom de många ideella eldsjälarna. Klubbens kassör Sven-Gunnar Sandström var en sådan som starkt bidrog till klubbens ekonomi.
Namnet Albion som antogs härleds från England och Skottland. Det omnämns av Ptolemaios som Alouion. På latin betyder albus ”vit”, och romarna räknade med att namnet kom därifrån, och syftade på de vita klipporna vid Dover. Klubbmärke framtogs och fick en lokal prägel. Framträdande plats fick Agafyren, vilken utvecklades av Stenstorpsbördige nobelpristagaren Gustaf Dalén i början på 1900-talet. Ett välbesökt museum över denne finns för övrigt i Stenstorps samhälle.
Klubbens storhetstid under 60-talet
Albionstugan byggdes med början år 1966 på Brunnhemsbergets sydsluttning med vidsträckt utsikt över Falbygden, mot Plantaberget, Ålleberg och Mösseberg. Den invigdes av landshövdingen och Västergötlands Idrottsförbunds ordförande Karl Frithiofsson den 29 september 1968. Vid klubbstugan finns ett elljusspår och orienteringskarta över skogsområdet Falan med Ruskela källa. En slalombacke tillkom i samarbete med Friluftsfrämjandet i Stenstorp.
Idérikedomen var stor för att inbringa inkomstkällor. Populära hembygdsfester arrangerades på Stora Torpa i Segerstad under åren 1955-61. Korum hölls, danslekar förekom och många artister framträdde på festerna såsom Bosse Parnevik, Lasse Lönndahl, Owe Törnqvist, Cacka Israelsson, med flera. Vidare uppvisning av OS-guldmedaljören från år 1956, Petrus Kastenman, Borgunda, på hästen Illuster. Likaså anordnades det dansaftnar i kringliggande bygdelokaler och årsfester. Aktiviteten var således omfattande. Särskilt noteras besök av Dan Waern som visade film från OS i Melbourne och besök av storlöparen Lennart Strandberg vid ungdomsträffar. Förbundsinstruktören Lennart Hjortvall från Dalsjöfors höll skidträffar.
Idrottsverksamheten blomstrade på 60-talet där träning och tävlande i friidrott, långdistanslöpning och skidor dominerade, men även orientering bedrevs flitigt. Barn- dam- och herrgymnastik bedrevs. Bastu byggdes i samhället. Valborgsmässofirande med eld och vårtal vid Albionstugan ordnades liksom Julmarknader, Simpromotion m m. Damerna var mycket aktiva och bildade en Damklubb som verkade och bland mycket annat bakade fikabröd till den söndagsöppna Albionstugan med poängpromenader för allmänheten.
Många ungdomar från kringliggande landsbygd sökte sig till klubben. Det var främst ”bonnpojkar” från Segerstad, Broddetorp, Bolum, Borgunda, Tiarp, Mularp, Falekvarna, men givetvis ungdomar från samhället Stenstorp. De tränade och tävlade under den uppskattade Tore Frejds ledning. Löpargänget skördade framgångar i distriktet och även på nationell nivå. Särskilt i lagstafetter gällde ofta segerstrider. Drabbningar med grannklubben Falköpings AIK stimulerade.
Svenska mästerskap
I slutet på 60-talet tillhörde IK Albion en av de främsta långlöparklubbarna i Sverige. Lag-tvåa vid SM 10 000 m år 1967 i Borås. Även lag-tvåa vid terräng-SM 12 000 m år 1969 i Norrköping. Vid båda tillfällen ingick Sven Andersson, Gösta Carlsson och Rune Karlin i laget.
Främsta placering individuellt vid Svenska Mästerskap, en 5:e plats, nådde Gösta Carlsson år 1972 i Skänninge på distansen 25 000 m med tiden 1.22,34, då tävlandes för Västerviks IF. Han har även hittills genomfört 45 st Lidingölopp med en 15:e plats på distansen 30 km som bäst år 1971 med tiden 1.47,17. Terräng-SM i Gräsmark på distansen 12 000 m är Göstas främsta placeringen som 12:a. Tränaren Tore Frejd nådde som bäst en 4:e placering på SM-Maraton i Sätrabrunn, Sala, år 1955. Som maratonlöpare placerade sig Rolf Gabrielsson som 12:a vid två SM-tävlingar, i Skövde år 1967 och i Täby år 1969. Hans bästa tid på maratondistansen 42 195 meter är 2.39,26 noterad vid Förbundsmaraton år 1967, placering 9:a med start och mål på Stockholms Stadion. En tävling som var föregångare till nuvarande Stockholm Maraton. Vid DM 10 000 m år 1967 på Ryavallen i Borås manifesterade klubben sin bredd med fem löpare under 34 minuter med Sven Andersson som bäst med tiden 31.36,0. En annan minnesvärd tävling är DM-terrängen i Ryda, Vara, år 1967 där Gösta Carlsson blev tvåa mellan IK Ymerlöparna Bror Jonsson, som segrade, men före den då blivande orienterings-Världsmästaren Bernt Frilén.
Bland Albions mer framträdande löpare och skidåkare, förutom ovannämnda, var Regor Niklasson, Christer Larsson, Jan Hallberg, Lennart Lans, Lars-Åke Persson, Börje Wallgren, Per Oskarsson, Per-Olof Johansson, Sune Johansson, Bo Elfström, med flera.
Längdåkning på skidor var Gösta Carlsson, från Backgården i Segerstad, den främste med många segrar, däribland Munkspåret, ett 5-milslopp mellan Falköping och Skövde. Gösta blev som bäst 51:a på Vasaloppet år 1970. Lennart Lans blev 209:a och Rolf Gabrielsson blev 223:a år 1969. Bra placeringar med tanke på startposition långt ner i startleden.
Sedermera flyttade flera till andra orter för studier och arbeten och nådde fortsatta framgångar i andra klubbar. Under årens lopp har givetvis många idrottstävlingar arrangerats. Allt i från Distrikt-, Skaraborgs-, Falbygds-, Kommun-, Klubb- och Korporationsmästerskap i olika idrotter. Vidare var klubben medarrangör vid 5-dagarsorienteringen 1978 i Axvall och 2002 i Skövde, och vid VM i orientering i Skaraborg 1989. Årligen arrangeras även Pensionärsorientering, POL, i samarbete med andra Skaraborgsklubbar.
VM-brons och OS-start
På 80-talet kom flera tjejer med i klubben, som tränade och tävlade och var framgångsrika i löpning, skidor och orientering. Klubbens främste blev skidåkaren Annika Dahlman som, dock senare i andra klubbar som IFK Lidingö och Dala-Järna IK, vann två junior-SM-titlar. Blev Svensk Mästarinna på 10 km år 1987 i Östersund. Vid VM i Oberstdorf år 1987 tog hon brons i stafett tillsammans med Magdalena Forsberg, Marie-Helene Östlund och Karin Lamberg-Skog. Under samma VM kom hon på sjunde plats på 5 km, klassisk stil Hon deltog även vid OS i Calgary 1988 och kom där 28:a på 10 km klassiskt stil.
Som många landsbygdsklubbar i dag är verksamheten i dalande. Ungdomar flyttar från landsbygden till städerna där utbildningar och jobb erbjuds. Underlaget för ledarkrafter i klubben minskar därmed men verksamheterna fortgår ändå, om än mer på motionsnivå. Klubbstugan och elljusspåret hålls igång. Slalombacken ligger i dvala på grund av dåliga vintrar där pistmaskin och snökanoner väntar på kyla och snörika vintrar. Barngymnastik fortgår som i alla år. Det årliga Valborgsmässofirandet vid klubbstugan likaså. Hur dagens Corona-pandemi kommer påverka verksamheten får framtiden utvisa.
En kortfattad summering av Albion-klubbarnas 75-åriga verksamhet, främst ur ett idrottsligt perspektiv. En namngivning av alla de ledare, och även aktiva, som verkat i klubben genom åren låter sig inte göras. Dessa har genom ideellt, oavlönat, klubbarbete utfört ovärderliga insatser, såväl kulturella, sociala som friskvårdande, för bygdens ungdomar och för allmänhetens trivsel och vällevnad.
Rolf Gabrielsson